inte mycket
Inte mycket fisk blev det och inte mycket blir det gjort över huvud taget nu när det är kallt och en massa snö.
Men när jag satt och hade lite dåligt samvete idag, för att ännu en helg hade gått och det mesta vi gjort var att se på skidor på tv - då tänkte jag att det är bättre att intala sig att man vilar upp sig inför våren.
För när våren kommer kan vi inte ligga på latsidan. Frön ska gros och fås i jorden, som först ska beredas och förhoppningsvis ska vi börja med vår utbyggnad av huset. Ni vet den där som ska göra att vi inte ska frysa ändan av oss nästa vinter...
Så - ta det lugnt i vintermörkret och njut! För snart kommer våren, som vi älskar, men som också innebär en massa måsten...
arbete
Efter en riktigt lång och härlig ledighet är det nu dags att återgå till arbetet. Känns nästan helt ok, eftersom ledigheten har erbjudit allt man kan begära; jul, gemenskap, snö, kyla, skidåkning och en himla massa lata dagar!
Inte har vi åstadkommit många knop, men det känns bra ändå.
Vi har dock decimerat invånarantalet i hönshuset och har nu, är jag ganska säker på, 3 tuppar (varav en inte är riktigt tuppig än) och 8 hönor. Hönorna har börjat värpa så smått igen, trots att de inte ens får gå ut och mysa.
Näe jag tror inte de små fjäderbeklädda varelserna tycker riktigt om kyla. de klarar sig bra genom att sitta nära och hönshuset håller oftast 0-an i alla fall, men till nästa vinter får vi nog hitta på något uppvärmningssystem.
Men hur ofta har vi så´n här kyla och så här länge, så här långt söderut i vårt land, ah??
Ja, vi hoppas de klarar sig en stund till, så ska det väl bli lite varmare så småningom...
Själv försöker vi hålla värmen uppe med en massa eldning i både kakelugn och vedspis och så sitta nära naturligtvis.. Ett litet aber just nu är väl kanske utedass, men det ordnar sig nog också!
skickar med nå´t att längta till..
mössa
och som den uppmärksamme kan se har vintern även fått, den mot mössor så avigt iställda fru Thunholm att ta på sig sin 40-års present när hon är ute på de vida vidderna susande fram på sina tandpetare till skidor!
ja, susa fram är kanske att ta i. Min man tycker om att göra ett nytt spår för var dag och dessutom helst åka mitt i skogen bland buskar och träd...
Skönt är det i alla fall att få ta till vara de nu något längre och längre dagarna och få friskluft i lungorna. En bra början på det nya året och kanske ger det lite extra styrka att klara av det.
Mot nya mål och nya möjligheter, vi ses
