nyathunholms

när jag kom hem igår och gick och kollade till hönsen, låg tuppen Nils och bara låg. han låg kvar när jag kom närmare och jag tänkte att nu har han också blivit sjuk. När jag kom fram till honom sprattlade han lite men låg kvar, men när jag lyfte lite på en vinge såg jag att han hade fastnat i en rot i sanden. Ni vet höns "badar" i sanden, som de gräver ner sig i och tuppen hade kommit ner till en rot och fastnat...
Jag fick loss honom och han linkade därifrån.
Så i morse när jag kom ut var han precis som vanligt. Tack o lov! Hur skulle vi klara oss utan Nils?
 
Här är de ute på årets första strapats i granhäcken, dom älskade det!
Och här är nästa bevis på att våren inte tänker ge upp detta år heller...
med önskan om en fin vår!

är ju kaffe i det gröna, ja grönt är det väl inte men ganska skönt.
Det är fortfarande massor snö kvar
men nu finns det i alla fall hopp om att det ska bli en vår och sommar!
Hoppet som försvann, eller våren som kom av sej - var annars inläggen som aldrig blev skrivna, eftersom det var så deprimerande.
Våren kom och gick igen, med 2 dm snö till. 2 av hönorna klarade inte vintern och det var mörkt och trist...
Så därför har ni fått vänta!

Nu är jag här igen med förnyad kraft, lite solsken på näsan har gjort oss inte helt vinterglåmiga och ljuset...ja, ljuset är tillbaka och det går lättare att komma ur sängen, även om det är måndag morgon klockan 05.40!
Nu ska vi ta tag i nya projekt, med nya friska krafter och hoppas att vi får en underbar vår och en helt oförglömlig sommar - är ni med?
Vi hörs snart. Hang in there!