LIte sent..
Jo skulle man kanske kunna säga att det blev lite körigt...i år igen.
Det är juldagsmorgon, strax efter 7 o jag sitter i soffan o njuter av spraket från brasan. Ja under en filt naturligtvis..Det är 10 grader kallt ute, vilket gör att vårt gamla hus har lite svårt att hålla värmen.
Julaftonen blev ganska lugn; Sussi o Lasse hämtade mamma och kom hit vid lunch, sen kom Pelle en stund innan nattpasset började för hans del.Så det blev vi 5, med Kjelle naturligtvis, god mat lite godis o sånt. Sen fick vi gå o lägga oss för att klara av dagens prövning med alla syskonbarn och barnbarn, på samma gång, på samma ställe...
Stället blir Solrosvägen, vilket då var en av sakerna som hände detta år...Det började med att vi bestämde oss för att det var tid att sälja sommarstugan, ni vet rucklet vi köpte för 7 år sedan, renoverade o sen hyrde ut i några år. I Coronans fotspår var folk villiga att betala dyrt för ett hus på landet. Vi räknade med att få en del över, så vi erbjöd den lilla familjen (Lovisas) i Norge att vi kunde hjälpa dem att köpa nåt att bo i om de kom hem till Sverige. De funderade och sa sen att, Nej de skulle stanna ett tag till. Vi började fundera på vad vi vill göra nu, med lite pengar över. Kollade på husbil och så. Sen ringde hon en dag och frågade om erbjudandet stod kvar och vad kan man säga? Så vi började leta hus, i Krokek ville de bo. Dåligt med hus och huggsexa om de som fanns gjorde att det började brännas med tiden...Så dök Solrosvägen upp, ett renoveringsobjekt med acceptabelt pris, men med ett inte helt avslutat dödsbo, så blev det inte bättre än att tillträdet bara blev en månad innan Norgefamiljen skulle vara på plats. Mycket hårt arbete och hjälp från både mina och Lovisas syskon med familjer, så blev det då ganska inflyttningsklart. Sommaren och många lediga dagar under hösten har tillbringats där då en del var kvar att göra och allt fungerar inte som det ska men...NU ska det alltså ske: hela familjen ska fira jul i huset på Solrosvägen, 14 stycken med ett spann på 83 år, från Maja: dryga ett till lilla mamma 84!
Ja mamma, is still going strong. Hon har också flyttat, i somras. Hon tyckte inte om ensamheten och behöver ju lite extra stöd, så hon fick plats på ett av "mina" äldreboenden; där hon har underbar personal omkring sig och lite tanter att sitta och snacka med om hon vill. Annars har hon ett eget litet kryp in med alla sina gamla saker och minnen. Att jag jobbar där och kan titta in till henne nån timme, innan det är dags att samåka hem med Kjelle i laddhybriden, är ju en bonus.
Så nu sitter vi här, fortfarande i Kolmårdsskogen, med ett lite halvfärdigt kök, där diskmaskinen väntar på en koppling och några tegelstenar ska dit vid nya vedspisen och undrar hur livet ska te sig nästa år...en sak är ju säker: att det blir ju aldrig riktigt som man tänkt sej, men oftast så blir det ju bra till slut.
Med historiens vingslag, med fortsatt pandemi, en första kvinnlig statsminister, massor med dagisbaciller, fina människor som har lämnat oss, andra som har kommit närmare och en förhoppning att året som kommer ska bli det där när vi verkligen ska hinna med och tänka på oss själva och må bra, så vill vi passa på att önska en fortsatt mysig julhelg, med allt vad det kan innebära.
Kram på er där ute och välkomna in i värmen.
God fortsättning och ett Gott Nytt innehållsrikt år önskar Vi, jag och Kjell, er alla.
