i den bästa av världar
När vi nu kom hem visade det sig att de var glada och nöjda, alla hönorna och deras telningar. Tuppen gick med näbben i vädret och verkade otroligt stolt över hur han klarar av sina två nya familjer. Så allt var frid och fröjd och jag tyckte där jag satt på den lilla stubben och matade allihop att de verkade leva i en idyll av vänskap och frid.
Men ack vad jag bedrog mej. I morse när jag går in i hönsgården har Lovisa bara tre kycklingar och jag ser inte den fjärde. Efter ett tag hittar jag den liggande för sig själv i gräset. Den bryr sig inte om vad de andra gör, äter inget man ger den utan ser bara ut att vilja sova. Låter det vara så, men nästa gång jag kommer dit och försöker ge den lite mat, blir en av hönorna lite galen och försöker hacka på den.
När jag tar upp den lilla försvarslösa varelsen, ser jag att den är illa åtgången på halsen. Jag ordnar en låda med mat och mys och ställer den i växthuset där det är varmt. Det går några timmar och trots att jag tom kokat en äggula gör den inga ansatser att äta. Jag har nästan gett upp hoppet, när jag går och tittar till den igen - och då äter den!
Under sena eftermiddagen både äter och dricker den en hel del, men det går bäst när den har sällskap!
Nu hoppas jag att den klarar en ensam natt i växthuset, så får vi se imorgon om vi kan göra en utflykt utanför hönsgården...
Så i den bästa av världar kan den lilla kycklingen krya på sig och få komma in i gruppen, som för övrigt har en ännu nyare liten kusin i stugan, igen!
To be continued...
skogens gula guld
Blåbär finns också i mängd så det är bara att ge sej ut igen. Ser ut som det är dags för körsbärsskörden och saftkokningen också...mycket nu. O vi som ska till Riga på torsdag!
Kycklingarna har nu blivit sju till antalet och Astrid och Lovisa ger sig inte utan fortsätter att ligga kvar på äggen med fem av kycklingarna spatserande uppå dem eller vilande under, tillsammans med äggen.
De två kycklingarna som kom först knallar nu omkring med sina mammaor tillsammans med tuppen och Magda, som har fått ta sin tillflykt till ett nytt bo för att lägga ägg, eftersom det är fullt med kycklingar inne i huset.
Så livet flyter på i Paradiset och Kjelle jobbar med nya hönshuset, vilket väl behövs till vintern när det helt plötsligt är några fler som behöver plats.
men fatta
Så nu måste ni nog komma förbi och kolla på underverken!
Annars har jag ännu en gång kommit fram till att arbete inte är för mej. Jag är skittrött hela tiden och ändå måste jag vara glad och trevlig och positiv. Ibland åker jag på hembesök, kör en fin volvo v40 med alla finesser, men jag vill bara somna. Går åt en o annan glass på vägen!
Har köpt några trisslotter som jag tänkte skrapa nu, så får vi se om jag kan sluta jobba...
små och försvarslösa
Har en fråga om nån vet; kan det vara så att tuppen gal när det är matdags? Idag stod han och kuckilura så det stod härliga till och ut från sina reden kommer två hönor springande för att äta och då blev han tyst!
Ja, kul är det i alla fall. Och nåt roligt måste man ju ha nu när semestern är slut för denna gång. Har två dagar i samband med Kjelles födelsedag när vi ska åka till Riga, ska bli kul.
NU är dom här - kycklingarna!!!
så var det gjort...
Sitter här på min glasveranda, vilket är mycket skönt att ha nu när temperaturen har fallit från runt 30 till 13!!!
ja, vi hade i alla fall tur med vädret! Dessutom hade vi en jättefin semester med trevliga vänner.Första stoppet var hos Karin och Knut i Stöde.
Där bodde de i ett underbart gammalt hus vid Stödesjön, 4 mil från Sundsvall.
Vi passerade Sandöbron, som går över Ångermanälven och även är bron som jag vandrade över en natt för ca 10 år sen, strax innan den var klar...
Natt nummer 2 tillbringade vi i Holmsund utanför Umeå där Kjelles syster Karin huserar med sin man och 2 barn.
Efter ca 100 mil hade vi äntligen nått den nordligaste punkten på vår resa - Piteå.
Där bor Britt också hon, i ett underbart gammalt hus - helt utan renoveringsbehov!
På vägen upp stannade vi även till på Pite havsbad, som mest var en turistfälla och inte den beach jag väntat mej. Men å andra sidan å kanske man måste locka med nåt annat än svalkande bad....
På vägen hem stannade vi en natt på camping i Höga kusten och sen tog vi vägen över Torsåker och drack saft hos Aina!
Allts har vi haft en ganska intensiv semestervecka, men inte nog med det. Utan efter en dag hemma bar det av till Laxne och Kjelles kusinträff.Faster Ingalill höll hov i det gamla släkthemmanet och bjöd på jättelång tårta.
Sen var semestern slut och en dag har redan avverkats på jobbet. Trädgården fylls av mognande grödor och hönshuset skall förhoppningsvis snart fyllas med små kycklingpip...
Vi hörs snart