nyathunholms

Glädje, hopp och eftertanke "ibland måste du skapa det du vill vara en del av"                                               Mina julbrev har genom åren innehållit olika information, men oftast varit lika på så sätt att jag berättat roliga saker som hänt mej o min omgivning och sen har jag reflekterat över händelser i världen, som ju tyvärr oftast är deprimerande...I år tänkte jag frångå konceptet och hålla mej mest till det uppbyggliga. Elände får vi mer är vad vi behöver av och du behöver bara öppna en dagstidning (om det nu är nån mer är vi här uti skogen som läser en sån) så får du mer av det än du kan göra av med på en dag.                                                                 "Skapa" heter Bauhaus magasin som kom i brevlådan en dag, ungefär samtidigt kom "hej livet" en tidning från svenska kyrkan, också denna med en hel del skapa-ord. Jag gillar innebörden av ordet skapa, men jag vet inte om själva ordet är så upphetsande...

I år har jag inte bytt jobb en enda gång även om det var lite på gång tills Norrköpings kommun berättade vad de erbjuder i lön. Inte heller Kjelle har bytt något på den fronten och för den delen har våra projekt inte heller ändrat sig nämnvärt, vilket ju tyvärr också betyder att de inte är riktigt färdiga...fast det betyder ju INTE att vi bara legat på latsidan, vi har ju skapat en hel del... Hemma på Fridelund finns det ju lite att ta tag i vare sig det är sommar eller vinter och stunderna när vi bara sitter och gör ingenting är väl, inte i dagsljus i alla fall, särskillt många. Ibland tänker jag att man kanske behöver lite mer såna stunder, stunder av eftertanke, för att få till det där optimala skapandet - vare sej det är en tanke, en idé eller kanske rent av en trävas.
På jobbet i Katrineholms kommun, går det bra, jag känner att jag har en uppgift - som är värd... där passar också citatet (från Herregud & co) "Det är ok om du inte gillar mej, alla kan ju inte ha bra smak!" mycket bra, då jag inte ser som min uppgift att bli kompis med alla utan mer få fram mitt budskap - ibland går det bra.                 Vi har alla olika utmaningar att ta oss an. I "hej livet" pratar en man man om att göra en levande kyrkogård! hur mycket mer utmaning kan man få...
Familjen...har blivit fler! Jag blev i februari mormoster till den underbara lilla varelsen Levis, son till Lovisa o Kimmy, sittande på mormoderns stolta, högsta hästar därifrån igenkommande till att charma oss alla och förhoppningsvis tillbringa mycket tid i Kolmårdsskogen! Pelle, lillebror har blivit med Camilla en mycket trevlig bekantskap från staden Västervik. Lilla mamma bär sina 80 väl och fick en storfest för sin vänner här på Fridelund i somras. Av de 12 kycklingar vi fick i våras visade det sig vara 7 tuppar!, men Sussis Lasse har inget emot att hjälpa till att omsätta dessa till mat på bordet. En fick vara kvar som utbyte till den något sargade gamla tuppe, och för att generna i den ny tuppe ger chokladbruna ägg...
Så nu får vi se vad framtiden har att bringa - kanske kan grannens aspträd bli en Flintabil, kanske sommarstugan blir uthyrningsfärdig (till de redan införskaffade hyresgästerna..), kanske tom bastun kan bli brukbar med möjlig hjälp från en nygammal vänskap och lite övertalning av maken. Sen måste ju Levis ha en trädkoja, men den kanske Wille (brorson) kan komma och hjälpa honom med eftersom hans egen inte riktigt blev klar...
Ja ni ser det finns hopp om livet, planer för framtiden, en ny svarv, en massa stockar, idéer både gamla och inte ännu påkomna och glöm inte "Allt har inte en uppenbar anledning".                                                                  Lev väl, hör gärna av dej och ha en lugn Jul och försök att få det ny året 2018 bli ett av de bästa!
Kram till er alla från Monika o Kjell